Hyggesfritt lönsammare enligt examensarbete

Hyggesfritt är lönsammare än kalhyggen enligt ett modernt examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet.

I Daniel Udds och Johan Rowells ”Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och Kontinuitetskogsbruk” jämför de ekonomisk lönsamhet mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt utifrån den så kallade nuvärdesmodellen, som normalt används när man beräknar lönsamhet i brukande av skog, samt nettoavkastning. Med nuvärdesmodellen räknar man vad alla framtida nyttor är värda idag givet en viss räntenivå.

Stockgropen Fäbodskog
Stockgropen Fäbodskog

Författarna ha strävat efter att integrera modern finsk forskning som pekat på ”att kontinuitetskogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet” med data från Sverige.

Fortsätt läsa ”Hyggesfritt lönsammare enligt examensarbete”

Plockhugger två granar

Vi plockhugger våra två första granar efter måldiameter. Kvar står skogen.

Så var det äntligen dags att göra det första lilla uttaget ur skogen, med betoning på ”lilla”.

Solen går ner över fäbodskogen
Solen går ner över fäbodskogen

Under nyårshelgen var vi och hälsade på hos vänner i Hagen, Dala-Floda. Eftersom jag ska vara bortrest resten av vintern var det enda chansen att hinna med lite arbete i skogen.

Fortsätt läsa ”Plockhugger två granar”

Tall i Hagen

Vi precisionsfäller en tall i Hagen, Dala-Floda.

Ett skogsbruk som vill sätta så lite avtryck som möjligt måste nästan drivas motormanuellt, det vill säga med motorsåg.

Peter precisionsfäller tall
Peter precisionsfäller tall

För att bli duktigare på det tog jag AB-kort för Säker skog i höstas. På kursen för att ta kortet lär man sig moderna sätt att fälla träd, med särskilt fokus på precisionsfällning med hjälp av precisa riktskärs, ”gångjärn” och säkert hörn.

Fortsätt läsa ”Tall i Hagen”

Skogsbruk anpassat till klimatförändringarna

Vad innebär egentligen klimatförändringarna för det moderna skogsbruket? Hur hanterar vi de långsiktiga risker förenat med en varmare värd där ett  minst 100-årigt perspektiv måste anslås för skogars utveckling?

Klimatförändring och skogliga pratiker
Klimatförändring och skogliga pratiker

I en review -”Suitability of close-to-nature silviculture for adapting temperate European forests to climate change” (2014) – med stort anslag har forskare från en rad av mellaneuropas länder samlats för att göra en sammanställning över vilka principer ett adaptivt skogsbruk måste följa och hur kontinuitetsskogsbruk i praktiken lever upp till dessa principer. Fortsätt läsa ”Skogsbruk anpassat till klimatförändringarna”

Inväxt i södra Finland

Kalle Eerikäinens, Sauli Valkonens and Timo Saksas artikel ”Ingrowth, survival and height growth of small trees in uneven-aged Picea abies stands in southern Finland” (2014) behandlar 16 försök med plockhuggning i södra Finndland (breddgrad 61 och uppåt) och undersöker inväxt, höjdtillväxt och mortalitet i stånd präglade av tämligen hög grundyta. Undersökningens huvudsyfte var att skapa underlag för framtida modeller. Slutsatsen är att ytterligare arbete med detta krävs för att få fram empiriskt grundade och säkra modeller för inväxt.

Bestånd i södra Finland
Bestånd i södra Finland

Slutsats: det finns i dag ännu inga fullt fungerande modeller för simulering av kontinuitetsskogsbruk på våra breddgrader. Fortsätt läsa ”Inväxt i södra Finland”

Måldiameterhuggning i södra Sverige

I en serie bloggar kommer jag försöka sammanfatta resultat från skoglig forskning som ägt rum efter slutrapporterna från Skogsstyrelsens sammanfattningar 2008. Vilka nya rön har kommit? Kan vi dra slutsatser om volymer och metoder vid hyggesfritt?

Concerning the initial questions addressed in this case study, target diameter cutting was found to be suitable for emulating small-scale gap and cohort dynamics in a multilayered forest, although gap closure appeared to be faster. Regeneration density and height growth noticeably increased after the cutting.

I ”Short-term development of a multilayered forest stand after target diameter harvest in southern Sweden” (2015) undersöker Lars Drössler, Per Magnus Ekö, and Roman Balster i vilken mån måldiameterhuggning kan skapa en skoglig dynamik som efterliknar naturskogar. Fortsätt läsa ”Måldiameterhuggning i södra Sverige”

Så påverkar skogsbruket våra naturvärden

Den här bilden är viktig om man vill förstå eller förklara varför Svenskt traditionellt skogsbruk inte kan kallas ekologiskt. Den återfinns i rapporten ” Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk Slutrapport för delprojekt naturvärden” (Rapport 7 2011 Skogsstyrelsen)

Skogsbrukets påverkan på naturvärden
Skogsbrukets påverkan på naturvärden

I en bred genomfång har Skogsstyrelsen gått igenom hur olika former av skogsbruk påverkar viktiga skogliga värden som mossor, svampar, insekter, lavar, växter och fåglar och jämfört med naturlig skog. Särskilt allvarligt är det för arter med naturvärden (rödlistade).

Fortsätt läsa ”Så påverkar skogsbruket våra naturvärden”

Så är du med och river sönder skogens ekosystem

Varenda gång du köper en produkt baserad på svenskt träd river du sönder ett ekosystem.

Hur många år har vi gått förbi här? 20 år, kanske 25. Vi har knapp lagt märke till hur skogen växt, tätt sluten. Det är bara en bit skog av många som vi ofta promenerar igenom.

Kalhygge vid Rösjöstugan
Kalhygge vid Rösjöstugan

Just här brukar sällan just vi plocka bär och svamp. Fast visst växer trattisar och Karl Johan här, som Eva plockar med sig på sina många löprundor denna väg. Vi har också hittat tryffel. Och i jorden växer mykorrhiza i symbios med träden, en förutsättning för långsiktig tillväxt. Ett ekosystem. Som också vi ingår i. Fortsätt läsa ”Så är du med och river sönder skogens ekosystem”

Litteratur om att bedriva Hyggesfritt skogsbruk

Hur ska den som vill hålla sin skog i kontinuerligt skogligt skick utan att låta den utvecklas till ren naturskog egentligen göra? Den frågan är idag ytterst svår att få besvarad.

Naturlig föryngring i lucka
Naturlig föryngring i lucka

Fortsätt läsa ”Litteratur om att bedriva Hyggesfritt skogsbruk”

Forskning om hyggesfritt

Fram till i mitten av 1950-talet rådde fortfarande i någon mening mångfald i de svenska skogarna och i svensk forskning om skog. I ett direktiv 1948 angavs emellertid en ny inriktning: för att säkra virkesproduktionen skulle enbart trakthyggesbruk användas. Det har också speglats i forskning och praktiska instruktioner. Detta gäller också Finnland och Norge.

Modernt kalhygge i Långmyran
Modernt kalhygge i Långmyran

Fortsätt läsa ”Forskning om hyggesfritt”