Måldiameterhuggning i södra Sverige

I en serie bloggar kommer jag försöka sammanfatta resultat från skoglig forskning som ägt rum efter slutrapporterna från Skogsstyrelsens sammanfattningar 2008. Vilka nya rön har kommit? Kan vi dra slutsatser om volymer och metoder vid hyggesfritt?

Concerning the initial questions addressed in this case study, target diameter cutting was found to be suitable for emulating small-scale gap and cohort dynamics in a multilayered forest, although gap closure appeared to be faster. Regeneration density and height growth noticeably increased after the cutting.

I ”Short-term development of a multilayered forest stand after target diameter harvest in southern Sweden” (2015) undersöker Lars Drössler, Per Magnus Ekö, and Roman Balster i vilken mån måldiameterhuggning kan skapa en skoglig dynamik som efterliknar naturskogar.

I ett stort bestånd i södra Sverige har de genom diameterhuggning skapat en serie luckor i beståndet. För den insatt i svensk skogshistoria förstår man det potentiellt kontroversiella: luckhuggning var ju det som skapade våra så kallade skräpskogar som trakthyggesbruket alena kunde komma till bukt med.

Beståndet är ytterst bördigt med ståndorten G32, med stort virkesförråd (320 m3) och hygglig diameterfördelning för en mångskiktad skog. Måldiameter för gran och tall varierade från 26 till 40 beroende på kvalitet och experiment. Målet var ett ekonomiskt försvarbart ingrepp med minimum uttag på 100 m3 per hektar.

I moderna forskning om skoglig dynamik, eller om skog som komplexa adaptiva system, framstår emellertid de främsta drivkrafterna till skoglig utveckling mer ha med små till mellanstora luckor att göra än omfattande och ståndsförrödande bränder. Hur vår skog beter sig när vi tar upp luckor är därmed en avgörande ingrediens i ett framgångsrikt hyggesfritt skogsbruk: skapar de ofruktbara kylhål eller skapar de dynamik och inväxt.

Studien är enbart ett första steg, där rapporten är en uppföljning efter 5 år. Fyra viktiga slutsatser kan dras:

  • Måldiameterhuggning skapade ett nätverk med olika stora luckor, med tyngdpunkt på små luckor. Författarna drar slutsatsen att ”the harvest method emulated disturbances that initiate small-scale gap dynamics and cohort dynamics, thereby potentially promoting structural complexity”.
  • Luckorna växte igen (slöt sig) med högre hastighet än vad som rapporterats från orörda skogar.
  • Återväxten var kraftfull och mer än hälften av återväxten ägde rum i luckorna.
  • Tillväxten var 20 % lägre än den ideal och förväntande för boniteten, men 25 – 50 5 mer än mjukvaran Heureka räknar ut, vilket är viktigt att veta om man försöker använda denna för att planera mångskiktade bestånd (låt bli).

Det finns också en bra sammanställning över befintlig forskning om återväxt, som sammanfattningsvis kan säga att förväntad inväxt är 10 träd per år som blir 8 cm i brösthöjd (med kraftig årlig och lokal varians mellan 5 – 15).

Inväxt i granskog
Inväxt i granskog

 

 

 

 

Forskningsöversikt återväxt
Forskningsöversikt återväxt

2 reaktioner till “Måldiameterhuggning i södra Sverige”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *