Hyggesfritt lönsammare enligt examensarbete

Hyggesfritt är lönsammare än kalhyggen enligt ett modernt examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet.

I Daniel Udds och Johan Rowells ”Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och Kontinuitetskogsbruk” jämför de ekonomisk lönsamhet mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt utifrån den så kallade nuvärdesmodellen, som normalt används när man beräknar lönsamhet i brukande av skog, samt nettoavkastning. Med nuvärdesmodellen räknar man vad alla framtida nyttor är värda idag givet en viss räntenivå.

Stockgropen Fäbodskog
Stockgropen Fäbodskog

Författarna ha strävat efter att integrera modern finsk forskning som pekat på ”att kontinuitetskogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet” med data från Sverige.

Fortsätt läsa ”Hyggesfritt lönsammare enligt examensarbete”

Skogsbruk anpassat till klimatförändringarna

Vad innebär egentligen klimatförändringarna för det moderna skogsbruket? Hur hanterar vi de långsiktiga risker förenat med en varmare värd där ett  minst 100-årigt perspektiv måste anslås för skogars utveckling?

Klimatförändring och skogliga pratiker
Klimatförändring och skogliga pratiker

I en review -”Suitability of close-to-nature silviculture for adapting temperate European forests to climate change” (2014) – med stort anslag har forskare från en rad av mellaneuropas länder samlats för att göra en sammanställning över vilka principer ett adaptivt skogsbruk måste följa och hur kontinuitetsskogsbruk i praktiken lever upp till dessa principer. Fortsätt läsa ”Skogsbruk anpassat till klimatförändringarna”

Inväxt i södra Finland

Kalle Eerikäinens, Sauli Valkonens and Timo Saksas artikel ”Ingrowth, survival and height growth of small trees in uneven-aged Picea abies stands in southern Finland” (2014) behandlar 16 försök med plockhuggning i södra Finndland (breddgrad 61 och uppåt) och undersöker inväxt, höjdtillväxt och mortalitet i stånd präglade av tämligen hög grundyta. Undersökningens huvudsyfte var att skapa underlag för framtida modeller. Slutsatsen är att ytterligare arbete med detta krävs för att få fram empiriskt grundade och säkra modeller för inväxt.

Bestånd i södra Finland
Bestånd i södra Finland

Slutsats: det finns i dag ännu inga fullt fungerande modeller för simulering av kontinuitetsskogsbruk på våra breddgrader. Fortsätt läsa ”Inväxt i södra Finland”

Måldiameterhuggning i södra Sverige

I en serie bloggar kommer jag försöka sammanfatta resultat från skoglig forskning som ägt rum efter slutrapporterna från Skogsstyrelsens sammanfattningar 2008. Vilka nya rön har kommit? Kan vi dra slutsatser om volymer och metoder vid hyggesfritt?

Concerning the initial questions addressed in this case study, target diameter cutting was found to be suitable for emulating small-scale gap and cohort dynamics in a multilayered forest, although gap closure appeared to be faster. Regeneration density and height growth noticeably increased after the cutting.

I ”Short-term development of a multilayered forest stand after target diameter harvest in southern Sweden” (2015) undersöker Lars Drössler, Per Magnus Ekö, and Roman Balster i vilken mån måldiameterhuggning kan skapa en skoglig dynamik som efterliknar naturskogar. Fortsätt läsa ”Måldiameterhuggning i södra Sverige”

Forskning om hyggesfritt

Fram till i mitten av 1950-talet rådde fortfarande i någon mening mångfald i de svenska skogarna och i svensk forskning om skog. I ett direktiv 1948 angavs emellertid en ny inriktning: för att säkra virkesproduktionen skulle enbart trakthyggesbruk användas. Det har också speglats i forskning och praktiska instruktioner. Detta gäller också Finnland och Norge.

Modernt kalhygge i Långmyran
Modernt kalhygge i Långmyran

Fortsätt läsa ”Forskning om hyggesfritt”